Den senaste dryga månaden har jag försökt sätta mig in i ett forskningsfält som jag inte har arbetat med tidigare, vilket innebär att jag har ägnat mycket tid åt att leta upp och läsa artiklar som andra har skrivit. Detta letande är på många sätt en intressant fas eftersom det ofta dyker upp helt andra saker än det man egentligen var ute efter. Exempelvis har jag fått syn på vetenskapliga artiklar som handlar om vibrationer i trollsländors vingar, rörelser i jordskorpan, tillväxtmekanismer i dinosaurieägg och dammoln runt stjärnor i stjärnbilden Vega. Det jag egentligen letade efter var ljudvågor i grafen och andra tunna material (och jo, jag hittade en del artiklar om det också).
Bara för att saker och ting vid första anblicken verkar vara helt väsensskilda betyder det dock inte att en fysiker inte kan hitta ett samband. I fredags var jag till exempel på ett seminarium om nätverk. Vilken sorts nätverk? Tja, exemplen som togs upp var nätverk av proteiner i celler, sociala nätverk, Internet och sjukdomsspridning. Professor Albert-László Barabási, som forskar på hur de här nätverken fungerar, berättade att de har en ganska likartad struktur: Istället för att alla noder (d.v.s. datorer om det gäller internet, människor i ett socialt nätverk, etc.) knyter slumpmässiga kontakter med andra noder så har de flesta noder kontakt med ganska få andra, medan ett fåtal stora noder har kontakt med oerhört många andra noder. Mönstret beror på att nätverken växer, och för en ny nod är det högre sannolikhet att få kontakt med en stor nod, som redan har många kontakter, än med en liten. Det intressanta är att man faktiskt kan använda den här kunskapen för att exempelvis förutsäga spridningen av sjukdomar som influensa.
Kanske borde jag låta mig inspireras av det här mer tvärvetenskapliga perspektivet, men eftersom sambandet mellan trollsländevingar och dinosaurieägg nog snarare ligger i min sökteknik så låter jag det vara. Speciellt när jag nu lyckats installera rätt program på min dator och kan börja med simuleringarna...
