Val 2022: Skolan

 Tidigare inlägg: Klimat, Försvar, Brottslighet, Sjukvård.

Samtliga svenska riksdagspartier är överens om att den svenska skolan har en rad problem, från skolsegregation och otillräckliga resultat till dålig arbetsmiljö. De är mindre överens om vad man bör göra åt problemen.

Vinsterna

En del av skolfrågan som väcker liv i den klassiska blockpolitiken är frågan om vinster. Varken Miljöpartiet, Vänsterpartiet eller Socialdemokraterna vill att skolor ska kunna bedrivas i vinstsyfte - Socialdemokraterna pratar t.ex. om att ta tillbaka kontrollen av skolan från marknaden. De gamla allianspartierna å sin sida vill inte förbjuda vinstuttag, även om Moderaterna öppnar för att skolor som drivs som aktiebolag bara ska få dela ut vinst om de uppfyller kvalitetskraven. Sverigedemokrateran är mot både vinstförbud och vinstbegränsning men vill ställa krav på att skolor ska ha en ekonomisk buffert så att de inte går i konkurs mitt under ett läsår.

Skolvalet

Det verkar inte finnas något politiskt intresse av att avskaffa skolvalet, men det finns betydande intresse av att ändra på hur det funkar med syfte att minska skolsegregationen. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet skriver att man ska kunna lita på att den närmaste skolan är bra nog - valet ska inte vara ett val mellan bra eller undermålig undervisning. Socialdemokraterna och Miljöpartiet tar också upp problem med hur platser till populära friskolor fördelas, att skolor försöker välja bort elever eller har svåröverskådliga kösystem. Detta vill de ändra på. På högersidan är Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet också inne på att ändra skolvalssystemet, de vill göra det obligatoriskt med ett aktivt skolval. Centerpartiet vill också begränsa hur länge elever får stå i kö till en skola.

Betygen

I dagens gymnasieskola får eleverna kursbetyg istället för ämnesbetyg, vilket innebär att ett lågt betyg man får på en kurs under första året hänger kvar i slutbetyget även om man presterar fenomenalt i trean. (Något min franskalärare i gymnasiet för övrigt tyckte fruktansvärt illa om - hon hävdade att om det hade införts i Frankrike hade alla elever och lärare gått ut på gatorna och demonstrerat. Ja, hon var själv född och uppvuxen i Frankrike.) Detta är något flera partier vill ändra. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna skriver att de vill ersätta kursbetygen med ämnesbetyg, en återgång till vad som gällde innan kursbetygen infördes 1994. Liberalerna verkar också ställa sig positiva till någon form av examensprov i slutet på gymnasiet

En sak som alla partier verkar vilja åstadkomma är en mer likvärdig betygssättning. Moderaterna, Krisdemokraterna och Liberalerna kopplar framför allt detta till att införa centralt rättade nationella prov och mer kvalitetskontroll. Vänsterpartiet å sin sida anser att betygsinflation beror på att skolor får bedrivas i vinstsyfte - ett förbud för vinster väntas då påverka betygsinflationen positivt.

Man kan också notera att Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna tydligt uttrycker att de är för betyg i lägre årskurser, helst från fyran. I kontrast till detta är Vänsterpartiet uttalat emot tidiga betyg, medan övriga partier inte skrivit något särskilt om detta vad jag kunnat se.

Arbetsmiljön

Studiero och en bra arbetsmiljö är också något skolan behöver. En majoritet av partierna fokuserar här på att öka lärarnas auktoritet i klassrummet och ge dem ökade befogenheter att ingripa vid bråk - Socialdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna, Centern, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har alla förslag som syftar till detta på ett eller annat sätt. Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna vill också se utökade möjligheter att flytta stökiga elever. De partier som skriver minst om detta är Miljöpartiet och Vänsterpartiet, men de är i gengäld de som skriver mest om satsningar på elevernas fysiska och psykiska hälsa. De flesta partier verkar också förbättra villkoren för lärarna, med bättre löner och högre status.

Allmänna funderingar

Det finns rätt mycket klassisk blockpolitik i skolfrågan, framför allt när det gäller vinstuttag men delvis också gällande hur man vill organisera det fria skolvalet. Åtgärnderna för att få bättre studiero har också en viss motsättning mellan höger och vänster, även om Socialdemokraterna här lutar mer åt högersidan. Givet alla åtgärder partierna vill se kan det dock vara på sin plats att påpeka att kommunerna är ansvariga för skolan. Även om flera partier vill att staten ska bidra med mer pengar blir det i slutändan ändå kommunerna som måste se till att det finns resurser för att genomföra allt.