Val 2022: Skolan

 Tidigare inlägg: Klimat, Försvar, Brottslighet, Sjukvård.

Samtliga svenska riksdagspartier är överens om att den svenska skolan har en rad problem, från skolsegregation och otillräckliga resultat till dålig arbetsmiljö. De är mindre överens om vad man bör göra åt problemen.

Vinsterna

En del av skolfrågan som väcker liv i den klassiska blockpolitiken är frågan om vinster. Varken Miljöpartiet, Vänsterpartiet eller Socialdemokraterna vill att skolor ska kunna bedrivas i vinstsyfte - Socialdemokraterna pratar t.ex. om att ta tillbaka kontrollen av skolan från marknaden. De gamla allianspartierna å sin sida vill inte förbjuda vinstuttag, även om Moderaterna öppnar för att skolor som drivs som aktiebolag bara ska få dela ut vinst om de uppfyller kvalitetskraven. Sverigedemokrateran är mot både vinstförbud och vinstbegränsning men vill ställa krav på att skolor ska ha en ekonomisk buffert så att de inte går i konkurs mitt under ett läsår.

Skolvalet

Det verkar inte finnas något politiskt intresse av att avskaffa skolvalet, men det finns betydande intresse av att ändra på hur det funkar med syfte att minska skolsegregationen. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet skriver att man ska kunna lita på att den närmaste skolan är bra nog - valet ska inte vara ett val mellan bra eller undermålig undervisning. Socialdemokraterna och Miljöpartiet tar också upp problem med hur platser till populära friskolor fördelas, att skolor försöker välja bort elever eller har svåröverskådliga kösystem. Detta vill de ändra på. På högersidan är Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet också inne på att ändra skolvalssystemet, de vill göra det obligatoriskt med ett aktivt skolval. Centerpartiet vill också begränsa hur länge elever får stå i kö till en skola.

Betygen

I dagens gymnasieskola får eleverna kursbetyg istället för ämnesbetyg, vilket innebär att ett lågt betyg man får på en kurs under första året hänger kvar i slutbetyget även om man presterar fenomenalt i trean. (Något min franskalärare i gymnasiet för övrigt tyckte fruktansvärt illa om - hon hävdade att om det hade införts i Frankrike hade alla elever och lärare gått ut på gatorna och demonstrerat. Ja, hon var själv född och uppvuxen i Frankrike.) Detta är något flera partier vill ändra. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna skriver att de vill ersätta kursbetygen med ämnesbetyg, en återgång till vad som gällde innan kursbetygen infördes 1994. Liberalerna verkar också ställa sig positiva till någon form av examensprov i slutet på gymnasiet

En sak som alla partier verkar vilja åstadkomma är en mer likvärdig betygssättning. Moderaterna, Krisdemokraterna och Liberalerna kopplar framför allt detta till att införa centralt rättade nationella prov och mer kvalitetskontroll. Vänsterpartiet å sin sida anser att betygsinflation beror på att skolor får bedrivas i vinstsyfte - ett förbud för vinster väntas då påverka betygsinflationen positivt.

Man kan också notera att Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna tydligt uttrycker att de är för betyg i lägre årskurser, helst från fyran. I kontrast till detta är Vänsterpartiet uttalat emot tidiga betyg, medan övriga partier inte skrivit något särskilt om detta vad jag kunnat se.

Arbetsmiljön

Studiero och en bra arbetsmiljö är också något skolan behöver. En majoritet av partierna fokuserar här på att öka lärarnas auktoritet i klassrummet och ge dem ökade befogenheter att ingripa vid bråk - Socialdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna, Centern, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har alla förslag som syftar till detta på ett eller annat sätt. Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna vill också se utökade möjligheter att flytta stökiga elever. De partier som skriver minst om detta är Miljöpartiet och Vänsterpartiet, men de är i gengäld de som skriver mest om satsningar på elevernas fysiska och psykiska hälsa. De flesta partier verkar också förbättra villkoren för lärarna, med bättre löner och högre status.

Allmänna funderingar

Det finns rätt mycket klassisk blockpolitik i skolfrågan, framför allt när det gäller vinstuttag men delvis också gällande hur man vill organisera det fria skolvalet. Åtgärnderna för att få bättre studiero har också en viss motsättning mellan höger och vänster, även om Socialdemokraterna här lutar mer åt högersidan. Givet alla åtgärder partierna vill se kan det dock vara på sin plats att påpeka att kommunerna är ansvariga för skolan. Även om flera partier vill att staten ska bidra med mer pengar blir det i slutändan ändå kommunerna som måste se till att det finns resurser för att genomföra allt.

Val 2022: Vården

Tidigare inlägg: Klimat, Försvar, Brottslighet.

Vården är en klassisk valfråga - en del av trion "vård, skola och omsorg" som varit en refräng i svensk politik i decennier. Det är dessutom en fråga som ger utrymme för klassisk blockpolitik. Så vilka förslag skiljer blocken åt, och vilka är mer blocköverskridande?

Tillgängligheten

Okej, det här är inte precis en vattendelare. Alla verkar vilja ha bättre tillgänglighet i vården, kortare köer, mer resurser och mer personal. Hur det ska gå till är inte alltid så tydligt, men Socialdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna lyfter fram specifika satsningar på att korta köerna för exemplevis reproduktiv hälsa, cancervård och vård vid kroniska sjukdomar. Socialdemokraterna och Kristdemokraterna vill också ha mer statligt inflytande över vården för att garantera en likvärdig vård i hela landet. Vänsterpartiet och Miljöpartiet å sin sida tar upp ojämlik tillgång till vård beroende på ekonomiska tillgångar, klass, kön och ålder.

En annan trend i vårdpolitiken är satsningar på primärvården och framför allt att alla ska ha en fast läkarkontakt, någon som lär känna patienten över tid. Detta är något som lyfts fram av Socialdemokraterna, Liberalerna, Centern, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

När det gäller att korta vårdköer kan man också notera att flera partier, exempelvis Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, vill se någon form av nationell samordning för att utnyttja de tillgängliga resurserna maximalt. Vård över nätet är också något som tas upp, framför allt av Centerpartiet.

Vinsterna

Något som kan vara en större källa till konflikter, och dessutom följer den traditionella blockpolitiken, är frågan om vinster i välfärden. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är mot att vård bedrivs i vinstsyfte, med formuleringar från Socialdemokraterna om att det inte ska finnas "gräddfiler" i vården och att akutsjukvård inte ska privatiseras. Detta är något de övriga fem partierna inte håller med om. Framför allt Centerpartiet är noga med att påpeka att de är för privata alternativ, speciellt mindre aktörer som t.ex. småföretag som driver en enskild vårdcentral.

Vård till icke-medborgare

Sverigedemokraterna har en rad förslag gällande tillgången till sjukvård som jag inte sett någon motsvarighet till hos något av de andra partierna. De skriver att medan alla i landet ska ha tillgång till akutsjukvård bör icke-medborgare som bor i Sverige men inte jobbar här betala för icke-akut vård via privata sjukförsäkringar. De vill också se begränsningar i vårdtillgängligheten för nyanlända och asylsökande.

Allmänna funderingar

Det är inte särskilt förvånande att alla riksdagspartier vill ge mer resurser till vården. De senaste två och ett halvt åren har satt fokus på förhållandena i vården och hur sårbart systemet är när det dyker upp större påfrestningar än normalt. Att de två traditionella blocken har olika åsikter om hur man bäst organiserar vården - med eller utan vinstrdrivande företag - är inte heller särskilt förvånande. Allt som allt är vården en viktig valfråga, men inte en där vi hittar stora överraskningar i partiernas politik.

Val 2022: Brottslighet

Tidigare inlägg i serien: Klimat och Försvar.

Brottsbekämpning

Det finns en del saker som de flesta riksdagspartier verkar vara överens om. I försvarsfrågan är en sådan sak NATO-medlemskapet, där det bara är två av åtta partier som har en avvikande uppfattning. När det gäller brottslighet och hur den ska bekämpas verkar de vara ännu mer eniga om en annan sak, nämligen att Sverige behöver fler poliser - samtliga riksdagspartier utom Vänsterpartiet betonar hur viktigt detta är. Dessutom verkar samtliga partier - inklusive Vänsterpartiet - vilja förbättra polisernas villkor. Högre lön nämns t.ex. av SD, KD, L och M, men alla verkar vilja se bättre arbetsmiljö och säkerhetsrutiner.

Så vad ska polisen göra med mer personal och bättre villkor? Bekämpa den organiserade brottsligheten, till exempel. På högerkanten vill Centern, M och SD se ökade möjligheter att använda tvångsåtgärder i det arbetet, som t.ex. avlyssning av elektronisk kommunikation. SD är också positiva till mer kameraövervakning och användning av brottsprovokation. Miljöpartiet å sin sida vill att man ska "slå mot pengarna", d.v.s. beslagta kriminellas tillgångar, och kan tänka sig att lätta på sekretessreglerna för att olika myndigheter ska kunna samarbeta. Det ska sägas att även SD anser att det är viktigt att ta kriminellas tillgångar i beslag, som en del i en lång lista åtgärder för att göra livet surt för personer som är med i kriminella gäng.

Flera partier tar också upp höjda straff för brott som på olika sätt relaterar till den organiserade brottsligheten. Moderaterna och SD förespråkar t.ex. att strängare straff ska utdömas om ett brott begåtts som en del av någon typ av organiserad brottslighet, medan Miljöpartiet riktar in sig på höjda straff när det gäller exempelvis vapenbrott och övergrepp i rättssak. Kristdemokraterna vill också se hårdare straff och framför allt minskade straffrabatter. Två partier tar också upp frågan om att göra det straffbart att vara med i ett kriminellt gäng: Moderaterna, som är för, och Vänsterpartiet, som är emot.

Brottsoffer och vittnen

En annan trend verkar vara ökat stöd till brottsoffer. Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna är alla noga med att lyfta fram åtgärder på detta område. Sådana åtgärder är t.ex ökat stöd under själva rättsprocessen samt höjda skadestånd och ersättningar. MP, M och V vill även att det ska bli enklare att få ut brottsskadeersättning.

Sverigedemokraterna sticker för övrigt ut lite i den här frågan då de vill att brottsoffer ska informeras om dömda förövares permissioner. Personer som blivit dömda för riktigt grova brott ska också övervakas efter att de avtjänat sitt straff samt kunna hindras från att återvända till orten där brottet begåtts, allt för att brottsoffren inte ska behöva träffa på gärningsmännen.

Moderaterna, KD, Liberalerna och Centern lyfter också fram förbättringar av stöd och skydd för vittnen. Här verkar det vara KD som går längst då de vill möjliggöra anonyma vittnesmål i rättegångar.

Förebyggande arbete

Brott ska inte bara hanteras när de väl skett, de ska också (eller hellre) förebyggas. Här ser man att partierna till en viss del föreslår liknande åtgärder, men med lite olika fokus. Vänsterpartiet utgår till exempel från att brottslighet till stor del har sin grund i ökade klyftor i samhället, så de vill se minskad ojämlikhet. Socialdemokraterna och Miljöpartiet lyfter också ojämlikhet och segregation som orsaker till att människor blir kriminella. De vill därför se bland annat minskad segregation, minskad arbetslöshet och meningsfulla fritidsaktiviteter för ungdomar. Det här är åtgärder som även Centern verkar skriva under på, fast de inte alls pratar lika mycket om ojämlikhet och klyftor i samhället. Vikten av att satsa på skolan lyfts också fram, av S, MP, V och C men också av Moderaterna, som särskilt vill satsa på skolor i utsatta områden för att förebygga brott.

Samtliga partier vill se någon form av utökat samarbete mellan socialtjänst, skola och polis. Miljöpartiet har här ganska detaljerade förslag med specifika modeller för hur socialtjänsten ska arbeta, medan flera av de andra partierna uttrycker sig mer generellt. Moderaterna och Sverigedemokraterna verkar också vilja utöka socialtjänstens möjligheter att omhänderta ungdomar som hamnat i kriminalitet.

Allmänna funderingar

Det finns några generella trender som sträcker sig över blockgränsen när det gäller brottslighet - fler poliser med bättre arbetsvillkor, mer stöd till brottsoffer och nån form av förstärkt samarbete mellan polis, skola och socialtjänst för att förebygga brott. Det finns också skillnader, t.ex. när det gäller vilken vikt man lägger vid minskade klyftor eller inställningen till hemliga tvångsmedel.

En sak som varit svår att få fram i den här sammanfattningen men som jag inte vill utelämna är att det finns ett parti som sticker ut i sitt sätt att beskriva den organiserade brottsligheten. Går man in på Sverigedemokraternas hemsida och läser under rubriken "Lag och ordning" möts man i första stycket av ett förslag om att kommuner ska få stöd för att helt enkelt riva vissa bostadsområden och bygga upp nya, "fria från illegala invandrare, gäng och klaner". Andra stycket inleds med meningen "Med massinvandringen har vi fått en ny och brutal gängkultur". De andra partierna kopplar naturligtvis också ihop segregation, utsatta områden och kriminalitet, men Sverigedemokraterna gör det i en större utsträckning och med en betydligt hårdare ton. Det kan vara värt att notera för den som försöker välja ett parti att rösta på.

Val 2022: Försvar och beredskap

Förra inlägget i serien finns här.

Beredskap för olika typer av ovanliga händelser - pandemier, extremväder, krig - har hamnat i fokus på senare tid. Beredskapen för en pandemi visade sig väl lämna en del i övrigt att önska, extremväder förutspås bli vanligare och vanligare, och säkerhetsläget generellt... tja. Så hur vill riksdagspartierna sköta försvaret och krisberedskapen? 

Mot medlemskap i NATO - Vänsterpartiet och Miljöpartiet

När det gäller försvar sticker Miljöpartiet och Vänsterpartiet ut genom att vara de enda riksdagspartier som är mot medlemskap i NATO. Miljöpartiet betonar att de vill fokusera på diplomati och fredsarbete istället medan Vänsterpartiet framhåller FN:s roll i fredsbevarande sammanhang.

De två partierna har flera likheter även när det gäller beredskap för andra typer av kriser. Båda partierna vill stärka civilförsvaret och beredskapen för t.ex. skogsbränder och extrema väderhändelser, de vill också införa någon form av civilplikt. Miljöpartiet lyfter speciellt fram skydd av vattentillgångar.

För medlemskap i NATO - resten av partierna

De andra sex partierna tar tydligt ställning för NATO-medlemskap. Kopplat till detta är också ambitionen att försvarsbudgeten ska uppgå till 2 % av BNP, vilket är något NATO-länder i princip förbinder sig till. Detta är en rätt markant ökning från de 1,2 % som försvaret verkar få idag (enligt t.ex. Wikipedia). 

Socialdemokraterna vill dessutom utöka värnplikten till att omfatta fler, medan Kristdemokraterna vill se ökat stöd till veteraner och betonar vikten av internationella insatser. Sverigedemokraterna är de som är mest specifika när det gäller vad de ökade anslagen ska gå till, t.ex. när det gäller antal brigader, typer av militärförband och huruvida man ska fortsätta köpa in Gripen.

De sex NATO-positiva partierna vill också stärka civilförsvaret och landets beredskap. Till exempel vill Moderaterna instifta ett nationellt säkerhetsråd kopplat till regeringskansliet och förbättra försörjningsberedskapen när det gäller t.ex. livsmedel och sjukvårdsmateriel. Både Liberalerna och Sverigedemokraterna förordar någon form av civilplikt, medan Centern betonar vikten av frivilligorganisationer och vill ge mer pengar till kommunerna för att stötta lokal beredskap. 

Allmänna funderingar

De sex partier som är för medlemskap i NATO verkar ha rätt likartade ambitioner, med en rejäl ökning av försvarsanslagen och förbättrad beredskap. Införande av någon form av civilplikt verkar också vara populärt, med totalt fyra partier som lyfter fram frågan. Vänsterpartiet och Miljöpartiet är de enda partier som sticker ut med sitt motstånd mot NATO-medlemskap och en mer negativ attityd till ökade försvarsanslag, men de är fortfarande klart för en ökad beredskap för sådant som extremväder, pandemier och andra typer av kriser.