Förra veckan presenterades resultaten av en dansk studie där man undersökt i hur stor utsträckning munskydd faktiskt skyddar bäraren från att drabbas av COVID-19. Några dagar senare kunde man läsa på SVT nyheter att Facebook försett en artikel om studien, skriven av två forskare inom medicin vid Oxford och publicerad i The Spectator, med en varning. Faktagranskare hade nämligen flaggat vissa påståenden relaterade till den danska studien som vilseledande och illa underbyggda. I SVT:s text och video läggs stor vikt vid att SVT nyheter presenterade studien i en text med titel som liknar Spectator-artikelns, men som inte blev försedd med någon varning. Vad kunde detta bero på - är det för att SVT:s artikel inte delats så mycket, eller är Facebook kanske dåliga på svenska?
Det första man kan konstatera är att när SVT hävdar att "en faktakontrollsajt underkänner studien" så är det en sanning med modifikation. SVT länkar tyvärr inte till faktakontrollsajten i fråga, men det finns anledning att anta att det handlar om Health Feedback och deras genomgång finns att läsa här. Vad de avfärdar som illa underbyggt är inte studien som helhet, även om de kritiserar den en hel del, utan påståenden som att studien visar att "munskydd gör ingen skillnad" och "munskydd har ingen signifikant effekt". Health Feedback konstaterar att studien dras med problem orsakade av för få deltagare och att många deltagare som skulle ha burit mask inte gjort det fullt ut. Dessutom är studien utformad för att mäta hur munskydd skyddar den som bär det och säger inget om ifall det minskar risken att bäraren smittar andra, t.ex. innan symptomen märks. Alltså kan man inte dra slutsatsen att munskydd är verkningslösa för att hejda smittspridning i samhället baserat på studien, enligt Health Feedbacks granskare.
Så vad är det som får Facebook att varna för Spectator-artikeln baserat på Health Feedbacks granskning? Eftersom just the Spectators artikel inte nämns av Health Feedback och ingen riktigt vet hur Facebooks algoritmer funkar (utom, får man anta, Facebook själva) så är det svårt att säga, men när jag läste the Spectators artikel noterade jag att den sista meningen i fjärde stycket är "as a result, it seems that any effect masks have on preventing the spread of the disease in the community is small". Detta ligger ju väldigt nära den slutsats som Health Feedback hävadar att man inte kan dra eftersom studien inte undersöker hur munskyddet påverkar risken att någon annan smittas av bäraren. Den andra saken jag noterade är några rader i slutet, där det står att på grund av kommentarer på sociala medier har titeln på artikeln ändrats för att betona att det handlar om risken för den som bär munskyddet att smittas. Efter lite googlande kan man se att den tidigare titeln var "Landmark Danish study shows face masks have no significant effect", så det är kanske inte så förvånade att Facebook flaggade detta baserat på Health Feedbacks genomgång.
Men SVT:s artikel då? Den är ju inte skriven av Oxford-akademiker, men SVT:s journalister har pratat med en överläkare på Sahlgrenska som anser att studien inte ger något starkt stöd vare sig för eller emot munskydd. Överläkaren poängterar att det viktigaste fortfarande är att hålla avstånd och tvätta händerna, och SVT ägnar den sista delen av artikeln åt att påpeka att studien inte undersökte smitta från den som bär munskydd till andra. Oavsett hur dåliga Facebook är på svenska är det alltså mycket svårare att faktiskt hitta de påståenden som Health Feedback klassar som illa underbyggda i den svenska artikeln.
Som jag ser det finns det huvudsakligen två steg där överdrifter och feltolkningar kan dyka upp på vägen från forskningsresultat till nyhetsartikel. Det första är forskarnas egna tolkning av resultaten och deras grad av ärlighet kring resultatens kvalitet. Överdriver de vikten av sina resultat eller tonar ner problem och osäkerheter? Trots rätt omfattande kritik verkar detta inte vara det huvudsakliga problemet med den danska studien, som man kan läsa här (det finns också en pressrelease här).
Det andra steget är från forskarnas tolkning till den faktiska nyhetsartikeln, d.v.s det steg som innefattar en skribent som inte varit involverad i själva forskningen. I det här fallet har detta andra steg funkat lite olika för The Spectator och SVT, på så sätt att de som skrev i The Spectator har gått längre med sina egna tolkningar och slutsatser, medan SVT i stort sett återger den danska studiens slutsatser. De här skillnaderna skulle kunna vara tillräckligt för att Facebooks algoritm ska behandla artiklarna olika, oaktat skillnader i språk och liknande - men det är omöjligt att veta exakt vad Facebooks beslut baseras på. Däremot tycker jag man kan säga att SVTs sätt att rapportera om Facebooks beslut missar viktiga skillnader mellan de två artiklarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar