Matte för alla?

För några dagar sedan skrev Jonas Thente om matematik på dn.se. Närmare bestämt verkar han anse att svenska ungdomars bristande intresse för, och resultat i, matematik kan bero på att matematik helt enkelt inte är relevant längre. Han tycker visserligen att alla har användning för grundläggande matematik, "de fyra räknesätten, mått, procent och geometri". Resten kan man lära sig om man är särskilt intresserad. Däremot menar Thente att det är värre att många skolelever har problem med språket.

Om detta kan man som naturvetare säga många mer eller mindre vackra saker, vilket exempelvis astrosmurfen redan gjort (notera att jag inte påstår att jag håller med om allt astrosmurfen skriver). Eftersom det alltså redan påpekats att matematik är ett språk i sig och dessutom grunden för naturvetenskapen så tänkte jag haka upp mig på några andra saker.

En av de saker som jag hakar upp mig på är just det där med de som är särskilt intresserade av matematik. Hur vet man att man är det? Om jag bara hade exponerats för de fyra räknesätten, mått, procent och grundläggande geometri i skolan så hade jag nog inte valt en matteintensiv utbildning efter det. Jag hade antagligen trott att jag var kass på matte eftersom jag räknade relativt långsamt och vi bedömdes efter kriteriet snabbt=bra. Nu är det lyckligtvis så att det ingår lite algebra i läroplanen för grundskolan, och att lösa ekvationer är ju faktiskt roligt (eller hur?), och på den vägen är det. Min poäng är att man inte vet om man är intresserad av matematik förrän man åtminstone fått nosa på mer avancerade saker än att räkna plus, minus, gånger och delat med. För att få fram de som blir bra på matematik behöver vi låta alla testa.

Något som hänger ihop med ovanstående är sättet som matematik presenteras på i skolan. Ska man tro Thente så har ungdomarna, till skillnad från oss gamlingar, fattat att matte inte är viktigt. Men VAD är det de inte tycker är viktigt? Är det verkligen så att de har fått komma i kontakt med den logik och tillämpade matematik som är grunden för all programmering av såväl sociala medier som datorspel? Har de fått se sambandet mellan fraktaler och växter, blodkärl, bergskedjor? Matematiken bakom aktiemarknaden och nationalekonomin? Om inte så baserar de förmodligen sin bedöming på ett antal konstruerade uppgifter i en sliten bok - och då är det inte så konstigt att matte känns irrelevant. Visst, man måste traggla sig igenom de där uppgifterna för att lära sig, men de är ett medel, inte målet!

Slutligen stör det mig lite att Thente ställer undervisning i språk och matematik mot varandra, som om vi bara skulle hinna med det ena eller det andra. Jag tycker det är fel att ställa just matematik och språk mot varandra eftersom de ämnena inte bara är viktiga i sig utan också utgör grunden för att ta till sig annan kunskap. Dessutom, jag är varken pedagog eller didaktiker, men allvarligt talat: De flesta går i skolan i tolv år. Är det verkligen så illa ställt att många efter dessa tolv år varken kan Pythagoras sats eller skilja en ledarsida från en annons, ja då tror jag vi måste använda den tiden smartare.

Higgs i sikte!

Det har väl förmodligen inte undgått någon att den berömda Higgspartikeln, som ska förklara varför materia har massa och täppa till hålen i standardmodellen, kanske har observerats. Den statistiska säkerheten var aningen för låg för forskarna, men bara en aning. Pressreleasen från CERN finns här.