Åter från konferensen

Förra veckan var jag på konferens i Strasbourg, Frankrike. Det var en stor konferens (ca 3000 deltagare) som arrangerades av European Materials Research Society. Det var på många sätt väldigt intressant och trevligt, jag fick till och med hålla en presentation - fast inte för alla 3000 utan för en mycket, mycket mindre grupp i ett symposium tillägnat protonledning i fasta material (det jag pratade om är en fortsättning på det jag beskrivit här och här).

Många andra konferensdeltagare höll väldigt spännande föredrag, men något av det mest intressanta var faktiskt att se och lyssna på personer vars artiklar jag har läst (vissa hann jag hälsa på också). Även om vetenskapliga artiklar skrivs på ett ganska standardiserat och opersonligt sätt bildar man sig en uppfattning om artikelförfattarna och deras syn på forskningsfältet, speciellt om man läst flera artiklar från samma forskargrupp. Nu har jag så att säga ansikten till några av namnen också.

Vissa föredrag på konferensen satte igång en del tankar hos mig som förhoppningsvis kommer att utmynna i bloggposter någon gång under sommaren, men det blir inte idag. Ni får nöja er med en bild av konferenscentret så länge.

Sånt som också ska göras...

När jag tänker på ordet forskning associerar jag till en massa saker: att läsa vetenskapliga artiklar, programmera eller köra simuleringar, framställa och mäta på prover, visa resultat i grafer, statistik... en massa saker som man gör som forskare. Mina associationer är naturligtvis påverkade av att jag varit doktorand i snart två år så jag vet inte vad andra skulle tänka på... labbrockar och pipetter kanske?

Jag tror i alla fall inte att någon direkt tänker på att googla på hur man omvandlar figurer mellan olika filformat och färgsystem på ett bra sätt. Det är ju inte direkt forskning heller, men faktiskt något man kan bli tvungen att göra när man forskar.

När man är klar med att formulera frågeställningar, göra sina försök och analysera sin data så ska det hela presenteras för andra också. Vi är i den processen nu då vi arbetar med två artiklar till en konferens i mitten av maj. Det finns naturligtvis en ganska strikt uppsättning regler för hur en vetenskaplig artikel ser ut i allmänhet, med sammanfattning, inledning, metod och så vidare. Varje vetenskaplig tidskrift har också en uppsättning regler för hur det inskickade materialet ska se ut: Formatering av text och tabeller, filformat, numrering av stycken, et cetera. Just figurer är (enligt min uppfattning) lite extra känsligt eftersom de är viktiga för att kunna presentera resultaten på ett visst sätt. Därför har jag den gångna veckan lärt mig skillnaden på RGB och CMYK-bilder (det kokar tydligen ner till att färgerna är definierade på lite olika sätt och att RGB är bra att använda om man ska visa bilden på en skärm medan CMYK är bättre om den ska tryckas).

Man lär sig nåt nytt varje dag...