Egentligen hade jag tänkt att det första inlägget här skulle handla om mitt forskningsprojekt, men det inlägget visade sig ta oanat lång tid att skriva så jag får ta det här först.
Sen några veckor tillbaka går jag en kurs i pedagogik. Den är fokuserad på aktivt lärande, som handlar om att man ska aktivera studenterna i föreläsningssalen istället för att de ska sitta och lyssna hela tiden. Idén bygger delvis på studier som bekräftar det jag alltid misstänkt, nämligen att man inte lär sig speciellt effektivt på föreläsningar om man inte är väldigt väl förberedd. En metod för att öka inlärningen är att ta pauser där studenterna förväntas gå igenom sina anteckningar och jämföra med grannen, eller ge dem små uppgifter att lösa under lektionen och sedan diskutera svaren. Det där sista är ju som gjort för att testas på räkneövningar, vilket jag har gjort i begränsad omfattning - jag vet inte om det ökade inlärningen men jag fick intrycket att det minskade antalet gäspningar lite.
I pedagogikkursen ingår också att man ska hålla en del av en lektion av något slag för de andra kursdeltagarna och få respons. Detta gjorde jag i fredags och jag tog naturligtvis en bit av en räkneövning. En hel del av kommentarerna efteråt handlade om att motivera problemet - varför är det egentligen intressant att använda ideala gaslagen för att räkna ut antalet molekyler i luften i ett rum? Svaret är naturligtvis att det är inte så intressant, men det är bra att lära sig använda ideala gaslagen eftersom den är användbar (exempelvis kan man härleda ett hyfsat uttryck för effektiviteten hos en vanlig bensinmotor från den). Ska man lära sig måste man ofta traggla, men hur man ska bära sig åt för att göra den sortens uppgifter intressanta och roliga är så vitt jag vet ett olöst problem.